1983


USAs 40:e president
Ronald Wilson Reagan
Foto: US National Archives and Records Administration

 


Nya frostgrader i Kalla kriget

I mars lade USAs president, förre westernskådisen och Californien-guvernören Ronald Reagan fram sitt första förslag till projektet som skulle stoppa fientliga missiler, populärt kallat "Star Wars".

En månad senare lyfte rymdfärjan Challenger
från Cape Canaveral för första gången.

 

 

Rymdfärjan Challenger
Foto: NASA


I september sköts ett sydkoreanskt passagerarplan ned på väg från Anchorage i Alaska till Seoul efter att det irrat in över sovjetiskt territorium.
Samtliga 269 ombord omkom.

Sovjetisk Mig 21
Foto: Rusarmy

    26 september larmade sovjetiska förvarningssystemet om att en amerikansk missil avlossats mot Sovjetuionen vilket var nära att utlösa ett globalt kärnvapenkrig. Den akuta krisen avstyrdes dock av en sovjetisk luftförsvarsofficer som bedömde att larmet var falskt och inte rapporterade det vidare.

 

I slutet av oktober invaderade USA den lilla önationen Grenada, Operation Urgent Fury, med syfte att återställa landets styre efter en blodig, vänsterinriktad militärkupp.

 

Amerikansk marinsoldat i Grenada
Foto ur Civilförsvarsförbundets bildband:
Vårt sårbara samhälle

   

 

   

På hemmafronten...

...gav i mars svenska regeringen klartecken att sätta igång landets största industriprojekt genom tiderna; byggandet av Jas 39 Gripen.

Foto: SAAB

 

   

I augusti rasade våldsamma skogsbränder längs järnvägen mellan Hulsfred och Oskarshamn. Bränderna tog en månad att släcka och värden för 20 miljoner kronor förstördes.

Foto: Skogsstyrelsen

 

   

I juli dömdes överstelöjtnanten i Flygvapnet, Bertil Ströberg, mot sitt nekande för spioneri och i augusti skördades
första dödsoffret i Aids i Sverige.

På sportfronten meddelade Björn Borg slutet på sin magnifika tenniskarriär som bland annat inkluderade fem på varandra följande segrar i Wimbledon.

Femfaldige Wimbledonvinnaren Björn Borg
Foto: C.Thomas

 

 

NYA HEMSKYDDET

   

1983 blev året som civilförsvaret på allvar började inrikta sig på att skydda samhället mot fredstida kriser och katastrofer. Skyddsmasker och skyddsrum tonades ned inom Civilförsvarsförbundets verksamhet och istället visades allmänheten hur man kunde förebygga allvarliga kriser och klara sig lindrigare undan om de ändå skulle inträffa.

På myndighetsnivå började man tänka i banorna att en ny hemskyddsorganisation skulle introduceras, bestående av en civilförsvarspliktig ledningskärna kompletterad av frivilligt rekryterade och utbildade volontärer. Meningen var att organisationen i första hand skulle fungera i beredskaps- och krigssituationer.

Civilförsvarsförbundet såg positivt på att ansvara för den frivilliga delen men började omgående driva på om att det viktiga var att den frivilliga delen skulle fungera redan i fred. Dels för att fredsinriktningen var betydligt enklare att marknadsföra och inte minst för att motivera nya medlemmar. Ett tecken på det senare var att förbundets medlemsantal femfaldigades under den nya hemskyddsepoken.

Läs mer om HEMSKYDDET HÄR

 
Handbok Hemskydd, sedermera utgiven gemensamt av Civilförsvarsförbundet och Räddningsverket

 

 

Civilt Försvar blir Civila Försvarstidningen

I februari 1983 bytte civilförsvarsförbundets tidskrift Civilt Försvar namn till Civila försvarstidningen. Nytillträdd redaktör, inhämtad från dagspressen, var Karl-Gunnar Bäck vars enda anknytning till civilförsvaret var som ordonnans en gång i tiden.

Tyvärr blev den valda gröna färgen på omslaget till nummer 1 tämligen misslyckad (grönt var enligt reklambyråerna dåtidens "säljande" färg) men "grönheten" blev bättre till nummer 2.

Civila försvarstidningen var ett klart trendbrott inom genren och ambitionen var att göra den intressant för läsarna istället för som tidigare en informationskanal för torra myndighetsskribenter. Bäcks första ledare hade rubriken "Icke en tidning för undersåtar" och debattinläggen haglade.

I nummer 1 fanns bland annat intervjuer med nyligen avgångne försvarsministern "Röde Börje"samt med utrikesminister Lennart Bodström, den senare rubricerad "Tuff man i UDs stol". Tidningen undrade även om det var rätt för Svenska kyrkan att äga aktier i vapenproducenten Bofors samt frågade sig: "Var fanns civilförsvaret när City flög i luften" med tanke på bombattentatet mot restaurang Fontainbleu i centrala Stockholm.

Läs mer om civilförsvarets tidskrifter HÄR

   

 

FÖRSTA UNGDOMSSATSNINGEN

"Blir det krig är vi hellre ute"
menar invånarna i Eriksbo (problemförort i Angered).

Många av skyddsrummen i stadsdelen var hårt åtgångna av inbrott och vandalisering. Ett skyddsrum ska vid beredskap iordningsställas inom 48 timmar men Leif Ståhl, 24, och boende i området menar att 48 dagar är en rimligare uppskattning.

Civilförsvarsstyrelsen investerar under budgetåret 364 miljoner i skyddsrumsbyggande, alltså enligt dåvarande programplanen 2,1 miljarder till ändamålet de närmaste fem åren, vilket Ståhl ansåg vara att "kasta pengarna i sjön". Det fanns då 55000 skyddsrum i landet och hur många av dessa skulle tåla en närmare granskning?

Leif Ståhl ansåg att man kunde "slå två flugor i en smäll"; både att göra skyddsrummen till något användbart i fredstid och att få ungdomar att syssla med något vettigt.


Eriksbo civilförsvarsförening

Således fick Civilförsvarsförbundet sin första ungdomsförening sista dagarna i mars 1983 i Eriksbo, en göteborgsförort med starkt intresse för solidariskt arbete. Leif Ståhl leder gruppen.

"22 medlemmar i starten fick vi och det är inte dåligt" säger civilförsvarsförbundets Ronny Wesström som varit pådrivande kraft i arbetet och tillsammans med göteborgsföreningens Stig Bjälldal varit med om bildandet.

De nya civilförsvarsförbundarna är mellan 11 och 24 år och de får backning av Göteborgs kommun som dels ställt en 4-rumslokal till förfogande och givit ett startbidrag på 1000 kr.

Ungdomarna hade dessförinnan omvandlat kvarterets skyddsrum till en intressant experimentverkstad för inomhusodling av växter, ett projekt som massor av hyresgäster deltar i.

Den nya föreningens motto och underrubrik är "Först i Sverige".

Civilförsvarsförbundets tidskriftsredaktör och sedemera generalsekreterare Karl-Gunnar Bäck tyckte att det var "utomordentligt glädjande" att denna förening bildats då det en tid varit förbundets ambition att få igång ungdomsverksamhet.

 


Leif Ståhl visar hur ett av skyddsrummen i Eriksbo "används"
Källa och foto:
Civila Försvarstidningen

 


Transformatorstation
Foto: Bo A.Olson
 

När Sverige slocknade

Torsdagen 27 december klockan 12.57 lossnade en frånskiljare i Hamra transformatorstation utanför Enköping. Följden blev att i stort sett hela landet söder om Dalälven slocknade i det största svenska strömavbrottet dittills. Lyckligtvis varade avbrottet som mest tio timmar men det var tillräckligt för att många svenskar skulle få sig en tankeställare.

Hot- och riskutredningen konstaterade i sin rapport "Utan el stannar Sverige" att praktiskt taget ingenting i samhället fungerar vid längre elavbrott.

I rapporten fanns en tabell som angav känsligheten för störningar inom olika samhällsfunktioner. Tabellen kom att spela en viktig funktion inom Civilförsvarsförbundet och dess tema "Hushållsberedskap".

Läs mer om stora strömavbrott i Sverige HÄR
Uppsats från Lunds tekniska högskola (doc 365kb)

 

   

 

Sidan kompletterad 2013.01.08