KALLA KRIGET - 1946

Tiden med början 1946 brukar benämnas "Kalla kriget", då skarpa motsättningar men inte konventionella krigshandlingar rådde mellan Natoländerna och Warszawapakten. Begreppet "Järnridån" mellan Öst- och Västblocket instiftades av Winston Churchill.


 

De amerikanska atombombfällningarna över japanska städerna Hiroshima och Nagasaki fick mycket utrymme i civilförsvarssammanhang under 1946.

Även om man då inte riktigt hade klart för sig vilken fruktansvärd efterverkan den radioaktiva spridningen hade på civilbefolkningen flera generationer framöver.

En av mycket få byggnader kvar i centrala Hiroshima efter at
atombombningen 6 augusti 1945
Foto: Peace Memoriel Museum

 

 

   

FNs första generalförsamling hölls i London 10 januari 1946 och Säkerhetsrådet möttes för första gången en vecka senare. 18 april gick FNs företrädare NF (Nationernas Förbund där till exempel USA inte ingick) i graven efter att ha misslyckats totalt med en fredlig lösning som möjligen kunde ha hindrat Andra världskriget.
Beslut togs under året att FNs generalförsamlings fortsatta möten skulle hållas i New York. Sverige blev medlemsland i FN senare samma år.

 

 


Trots våldsamma protester, hungerstrejk och fall av självstympning tvingades flyktingarna med våld att återvända till nu sovjetockuperade Baltikum
Foto: Sydsvenskan
 

Baltutlämningen
- Sveriges skamliga brott mot folkrätten

Efter andra världskrigets slut krävde Sovjetunionen att Sverige skulle utlämna drygt 150 estniska, lettiska och litauiska soldater som stridit
för Tyskland. De hade flytt till Sverige under kriget och internerats
i läger här.

Trots att risken var stor att de skulle avrättas som landsförrädare i det nu sovjetockuperade Baltikum tog svenska regeringen det hårt kritiserade beslutet att böja sig för det sovjetiska kravet.

Utlämningen slutfördes i januari 1946 men Sveriges officiella ursäkt dröjde ända till 1994 då fyrtiotalet av de utlämnade som
fortfarande var vid liv inbjöds till Sverige och fick träffa bland andra kung Carl XVI Gustaf.

Källor: Nationalencyklopedin, Forum för levande historia samt dagspress

 

Bevakad av svensk militär förbereds en baltisk flykting för utlämning till Sovjet
Foto: Pressens bild

 


Nye statsministern Tage Erlander
Foto: Dagens bild
 

Sverige 1946
Vad som annars hände i landet under 1946 var att statsminister Per Albin Hansson plötsligt avled och efterträddes av Tage Erlander. Riksdagen beslutade om gratis läromedel i folkskolan samt fria skolluncher. En av Sveriges Radios långhalare - Frukostklubben med Sigge Fürst - sändes för första gången och på sportfronten diskades löparna och världsrekordhållarna Gunder Hägg och Arne Andersson på livstid för "brott mot amatörbestämmelserna".

Gunder Hägg och Arne Andersson
på Stockholms stadion
Foto: Riksidrottsmuseet

 

    30 juni inledde USA sina kärnvapenprov vid Bikiniatollen i Stilla havet och veckan därefter intruducerades "bikinibaddräkten" i Paris.
Foto: US Government
   
    (Bikini = minimal tvådelad dambaddräkt, lanserad samtidigt 1946 av de två franska modeskaparna Louis Réard och Jacques Heim)
Ill. Bo A.Olson
 

 

 

Stor del av Europa låg i ruiner 1946. Människor svalt och frös. I Sverige startades i januari ett hjälpprojekt där mängder frivilliga civilförsvarare hjälpte till.

Läs HÄR om insamlingen för Europahjälpen

 

 


Överbefälhavaren Helge Jung
Foto: Försvarsstaben

 

Överbefälhavaren:
"Betydelsefulla uppgifter
tillkomma Riksluftskyddsförbundet"

I sitt tacktal till krigsmakten som överbefälhavaren general Helge Jung framförde vid berdskapens upphörande uttalade han den förhoppningen att det gångna kriget med allt det vållat av lidande, fasor och förstörelse skulle vara det sista. Han framhöll dock att "det vore alltför förmätet att redan nu hänge sig åt tron på en varaktig fred och att inrätta sig därefter".

"Men just på grund av krigets totalitet måste det militära försvaret kompletteras av och arbeta hand i hand med ett väl förberett civilförsvar. Även en stark krigsmakt är i behov av ett sådant understöd för att kunna genomföra sina uppgifter" konstaterade Jung.

"Det är därför av vikt ur riksförsvarets synpunkt, att frivilligandan hålles vid liv och att de frivilliga försvarsorganisationer som arbeta vederhäftigt för att stärka det totala försvaret utvecklas och stärkas. Till dessa organisationer räknar jag Riksluftskyddsförbundet.

Jung avslutade med: "Betydelsefulla uppgifter tillkomma Riksluftskyddsförbundet i nuet och för den framtid vi kan överblicka". (Tidskrift för Sveriges civilförsvar)

 

 

Notiser i dagspress 1946

)

 

Fritiof Nilsson Piraten:
"Medlemmar skyddas i första hand"

I en artikel med rubriken "Hur författa författarna" redogör ett antal kända författare för sina olika mödor innan de få meningarna att forma sig som de vilja på papperet: Fritiof Nilsson Piraten som inleder sitt uttalande med att bekänna att han inte kan skriva maskin med mera än två fingrar och därför helst skriver för hand, yttrar i fortsättningen:

"Den bästa inspirationskällan för mig är bussresor" förklarar Piraten. "I en buss kan man sitta i ostörd ro, kontemplera och betrakta ett härligt omväxlande galleri av typer, en ändlös film med idel äkta människor och repliker. När uppslagen sedan börjar ta form på allvar drar jag mig tillbaka till någon absolut isolerad plats och skriver - som sagt för hand".

Piraten fortsätter: "Den enda påtagliga framgången i mitt författarskap upplevde jag för övrigt när jag under krigsåren valts till sekreterare i vår luftskyddsförening. Jag fick då i uppdrag att författa ett upprop avsett att sätta fart på medlemsvärvningen. Det officiella utkastet godkändes av styrelsen och distribuerades till medborgarna inom föreningens område. Allra sist i uppropet hade jag lyckats få med en sats som var formulerad på följande sätt:"

"Obs.! Medlemmar skyddas i första hand."

Denna Piratens metod vid medlemsvärvningen vore kanske någonting att taga vara på i dessa allt annat än fredliga atombombstider?

(Sydsvenska Dagbladet 6 januari 1946)

 

Fritiof Nilsson Piraten,
Staty i Kivik

 

Sidan kompletterad 2012.12.25