1941

   

I juni 1941 inleds operation Barbarossa, det tyska anfallet mot Sovjetunionen och på senvintern samma år satts Rommels tyska Afrikakår in i Nordafrika .

7 december anföll japanskt flyg USAs flottbas Pearl Harbour, Hawaii vilket fick som följd att USA gick med i kriget på de Allierades sida mot Axelmakterna.

Slagskeppet USS Arizona sjunker efter den
japanska attacken mot Pearl Harbour
Foto: US National Archives

 

 

Självskyddet

Det stod redan långt tidigare klart att myndigheterna inte ensamma skulle klara av att hantera undsättningen av civilbefolkningen efter flyganfall mot Sverige. Även om resurserna blivit bättre så skulle inte alla kunna hjälpas samtidigt.

Frivilliga hemskyddet skulle få en viktig roll men det gällde också att få människorna att ta hand om sig själva och de sina tills det att hjälp kunde komma.

Så uppstod det numera inom civilförsvaret vedertagna begreppet "självskydd" som inkluderade utbildning i brandbekämbning och första hjälpen.

 

 

Förbundet tidigt ute med "självskydd"

Krav på "självskydd" hade väckts tidigare och Riksluftskyddsförbundet insåg redan från början de begränsade samhällsresurser som kunde erbjudas allmänheten i krigstid. Man måste räkna med att klara sig själv och den närmaste omgivningen.

Det fanns få resurser för rekvisita så vid utbildning och övning markerades skador med skyltar eller pappersillustrationer.

Nedan en bild av en "bombkrater" samt Riksluftskyddsförbundets serie "olycksfallsskademarkerings-planscher", främst att användas vid sjukvårdsövningar och framtagna av civilförsvarets överläkare Waldo von Greyerz. Greyerz producerade även huvuddelen av civilförsvarsstyrelsens instruktionsfilmer, alla kategorier, långt in på 1950-talet.

 

 

 

Helsingborgs industribrandskydd

I april 1941 försågs medlemmarna inom Föreningen Frivilliga Industribrandkårerna i Hälsingborg med ett 20-sidigt häfte i fickformat, en sammanfattning av Handledning i industriellt brandskydd utgiven av Sveriges Industriförbund. Häftet innehöll industrbrandkårens uppgifter och utrustning och var dessutom ämnad att "dels utgöra program för utbildning inom föreningen tillhörande brandkårer, dels tjänstgöra som instruktionsbok närmast avsedd för de personer som handha företagens brandskydd"

Skriften togs fram av Nils Sjödahl och trycktes vid Allers Familj-Journal i Hälsingborg

   

 

1941 gav också Riksluftskyddsförbundet ut ett litet häfte i fickformat, skrivet av överstelöjtnant B.F.Bengtsson, och vilket informerade om "Vad var och en måste veta om bombanfall!

Häftet innehöll bland annat beskrivningar av olika sorters bomber, hur de fälls och vad som sker när de briserar. Häftet såldes till allmänheten för 25 öre st.


 

"Krylbosmällen" 1941

Ett tyskt ammunitionståg på väg genom Sverige till Finland exploderade vid järnvägsstationen i Krylbo. Var det sabotage eller olyckshändelse ?

Läs mera HÄR

 


 

Jagarkatastrofen i Hårsfjärden 1941
- mycket talar för sabotage

Läs om den HÄR

   

 

En svensk tiger  
Symbolen för Statens Informationsstyrelses Vaksamhetskampanj är skapad av Bertil Almqvist. Kampanjen startade 21 november 1941 och dess syfte var att mana svenskarna till tystnad om allt som kunde skada neutrala Sverige. (Bilden från entren till Beredskapsmuseet, Djuramossa)