Lidingöloppet, Grönstabacken - två mil avklarade och en kvar...
(Foto: Bo A.Olson)

Om hjärtat får nog
Text Bo A.Olson

Hjärtat är vår viktigaste muskel och muskler måste tränas men inte ansträngas för mycket. Och vad gör man om hjärtat stannar?

 

   

Nu är det högsäsong för alla "hurtbullar". Midnattsloppet, Lidingöloppet, Tunnelloppet och allt vad de heter - motionsaktiviteterna kommer i en lång rad.

Många av oss, både killar och tjejer, har kämpat tappert hela sommaren för att bli av med extra kilon och få lite mer ork för att knipsa av några minuter på förra säsongens resultat.

Jättebra med fin form men prestationen måste sättas i relation till individuella fysiska förutsättningar. Det är alltför lätt att "i stridens hetta" satsa för hårt och kanske få men för livet.

 

Tunnelloppet genomförs veckan innan tunneln mellan Norrtull och Stockholms Universitet invigs 30 november
Bild: Trafikverket

 

 

Midnattsloppet 2014 hade 40000 anmälda löpare
Foto: Midnattsloppet
 

 

 

Motionsloppen i vårt land har varit ganska fria från allvarligare incidenter, men i takt med att allt fler motionärer ansluter sig ökar också risken att något händer.

Under Midnattsloppet på Södermalm i Stockholm 14 augusti 2010 avled två män, 26 respektive 50 år gamla. Anledningen var att hjärtat inte orkade med ansträngningen, speciellt i värmen och den höga luftfuktigheten. Den yngre mannen var dessutom elitidrottare.

Vid samma lopp 2012 drabbades två personer av hjärtstopp, en kvinna i 25-årsåldern och en man i 50-årsåldern. Under Lidingöloppet 2012 föll tre löpare ihop med hjärtstopp varav två överlevde.

 


Arrangörerna ser mycket allvarligt på situationen. Varje lopp ska inte bara vara säkert för deltagarna utan även för åskådarna. När jag själv hade någon kilometer kvar i förra årets Midnattslopp upptäckte jag vid sidan av banan en polisman med en portabel hjärtstartare (defibrillator) i en väska över axeln. Jag kunde inte undgå att stanna och byta några ord.

Det visade sig att hjärtstartare brukade finnas i polisbilarna men nu hade man beslutat att ta hjälpen lite närmare de som kanske skulle behöva den. Vid ett hjärtstopp gäller det trots allt sekunder.

Till årets Lidingölopp hade Hjärt-Lungfonden tillhandahållit 30 hjärtstartare. Dels till start- och målområdena men även utplacerade varje kilometer längs den 3 mil långa terrängbanan. Hjärtstartarna hanterades av utbildade frivilliga från Johanniterhjälpen och
Röda Korset.

   


RödaKorsfunktionärer vid Lidingöloppet
Foto: Hjärt-Lungfonden

 

   

 

 

Hjärtstartarna (defibrillatorerna) det här är fråga om ligger i väskor och är mycket enkla att använda. När lådan öppnas berättar en inspelad röst precis hur man ska gå till väga. Vid hjärtstopp kan varje sekund vara livsavgörande och används hjärtstartaren inom tre minuter ökar chansen för överlevnad.

Det går inte att göra fel. Startaren känner av hjärtats rytm och ger bara sin elektriska impuls om det verkligen är ett hjärtstopp.

 
Foto: afa försäkring

 

 

Varje år drabbas 10000 svenskar av hjärtstopp, 500 överlever


       

Hjärtrapporten 2014, framtagen av Hjärt-Lungfonden, rapporterar att hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i vårt land - nära 40 procent av dödsfallen.

Dessutom lever 1,4 miljoner svenskar med den sortens sjukdomar. Dödligheten i akut hjärtinfarkt har halverats sedan 1996 men allt fler människor avlider efter till exempel hjärtsvikt. Det finns också stora skillnader mellan landets sjukhus vad gäller vård och eftervård av hjärtinfarktpatienter.

 

Givetvis är det inte bara motionärer som drabbas av hjärtstopp. Risken finns överallt i vardagen, ofta i samband med stressade situationer och under värmeböljor. Ekonomisk stress ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och död, speciellt bland män.

Forskning visar även att allt fler unga vuxna drabbas av hjärtsvikt, en grupp som underbehandlas, men fortsatt forskning förbättrar ständigt undersökningsmöjligheterna.

Hjärtstartare börjar dyka upp på allt fler ställen; kontor, butiker, möteslokaler och andra allmänna inrättningar. Det håller på att tas fram ett register över alla hjärtstartare i landet och en skylt utanför byggnaderna visar var en hjärtstartare finns.

       

Även i taxibilar, polisbilar och andra yrkesmässiga fordon som rör sig mycket inom olika delar av samhället börjar allt oftare portabla hjärtstartare dyka upp          

 

Träna men tänk efter före

 

Ingen är egentligen "för gammal" för träning. Det gäller dock att anpassa träningen till de egna fysiska förutsättningarna, genomgå läkarkontroll innan man sätter igång, samt ta det försiktigt i början och sedan öka trakten gradvis.

För de som varken har tid eller lust att ge sig ut i joggingspåret har motionsanläggningar vuxit upp som svampar inne i städerna. Många erbjuder även hjälp med uppläggning av träningen.

Flera svenska kommuner erbjuder träningsprogram för seniorer, en del över 90 år, och som givit positiva resultat.

     

 

 

Vill man veta mer om förebyggande av hjärtproblem samt hur man kan rädda liv ger ett flertal frivilligorganisationer kostnadsfria kurser i hjärt-lungräddning.

Hjärt-lungfonden driver dessutom tillsammans med två försäkringsbolag
kampanjen "Hjärtsäkra Sverige"
http://www.hjart-lungfonden.se/180sekunder/


Foto: Hjärt- lungfonden

Källor:
Hjärt-lungfonden, idrotts- och frivilligrörelsen

Kommentarer emotses tacksamt till redaktionen, Nätverket Säkert Samhälle
     

 

Några tidigare bloggar på sajten:
       
Vatten - vårt viktigaste livsmedel Vad vi måste lära oss igen
       
Pulversläckare på gott och ont Brandfaran i adventstid
       
Säker på gamla dar

Vapenskrammel i Öst
Åter till Kalla kriget?

       
Har proppen gått?    
Åter till hemsidan

Kommentera gärna : civilforsvar@gmail.com