Vad som idag finns kvar av Josef Stalins gigantiska staty i Budapest,
demolerad efter Kalla kriget

Foto: Bo A.Olson

Vapenskrammel i öst

Rysk offensiv på Krim, Nato visar muskler i Baltikum och i Sverige pratas om militär upprustning.
Åter till Kalla kriget? Men var finns svenska Civilförsvaret?

 


Östeuropa idag
Skiss: Bo A.Olson

 

Senaste månaderna har det i medierna flitigt förekommit spekulationer om situationen vid Svarta havet och ryska krigshandlingar i östra Ukraina. Sveriges utrikesminister Carl Bildt har uttryckt farhågor att Ryssland inte kommer att stanna vid detta och internationella medier jämför situationen med den som rådde före ryska invasionerna i Georgien och Tjetjenien.

USA och EU fryser relationerna med Ryssland och många anser krisen det största hotet mot världsfreden sedan Kalla kriget. NATO inleder dessutom en styrkedemonstration i Baltikum och Polen med anledning av krisen och skickar marktrupper till gränserna mot Ryssland. Även Sverige skickar JAS-plan till Baltikum och i Sverige pratas det om att den svenska krigsmakten halkat efter och måste förstärkas både till sjöss och i luften. När detta skrivs anser regeringen att Sverige borde utrusta nya generationen Gripenplan med kryssningsrobotar som enligt försvarsminister Karin Enström i Dagens eko "ger en ny förmåga" som "bekämpning av mål längre bort" samt "hög precision och det blir ju avskräckande". Enströms uttalande går stick i stäv med utrikesminister Carl Bildts konstaterande i höstas att vapentypen aldrig varit aktuell för Sverige eftersom "vårt försvar är ett försvar".

     


Krigshotet avskrivet

Sveriges riksdag avskrev krigshotet mot landet efter Sovjetunionens sammanbrott och slutet på "Kalla kriget". Som följd urholkades försvarsmakten samtidigt som civilförsvaret försvann helt. Dess uppgifter, att skydda och rädda civilbefolkningen vid beredskap och krig, blev istället kommunala angelägenheter.

Naturligtvis är det vettigt att de som skyddar och räddar människor i fredstid även ska göra jobbet i beredskap och krig, men hur är det tänkt att kommunerna snabbt ska kunna mobilisera tillräckliga resurser vid ett akut krigshot mot landet?

Ett effektivt civilt försvar hade länge varit en svensk tradition och för bara halvannat decennium sedan kom delegationer från hela världen för att studera just vårt civilförsvar. Högteknologiska ledningscentraler insprängda i berg, skyddsmasker mot stridsgaser och atomsäkra skyddsrum för stadsbefolkningen samt enorma lager drivmedel och andra förnödenheter skulle leveranser utifrån strypas.

Dessutom gäller trots allt fortfarande "bästa skyddet är att vara någon annanstans". Men finns det längre några planer för massutrymning av hotade tätorter? Och vart skulle folk ta vägen idag?

Den avskaffade civilförsvarsorganisationen involverade ju också tusentals utbildade och övade civilförsvarspliktiga, med rikliga lager utrustning, redo att sättas in på olika håll i landet. Allt detta är numera skrotat och kommer att ta lång tid att ersätta vid behov.

 

 


Räddningsman,
Östermalms brandstation

 

 


Utanför skyddsrummet vid
Solna tunnelbanestation

 


Undsättningspluton vid civilförsvarsskolan i Rosersberg

 

 

Några bilder från forna civilförsvaret
Foto: Civilförsvarsstyrelsen

 


Civilförsvarets ledningscentral utanför Stockholm


Civilförsvarsförråd

 

 

 

 


 


Hemskyddsgrupp övar flyktingmottagning och henskyddsombud gör i ordning ett skyddsrum
Foto: Civilförsvarsstyrelsen

 

Hemskyddet

Inom civilförsvaret introducerades på 80-talet även en Hemskyddsorganisation likt den som fanns under Andra världskriget. Nya hemskyddet etablerades i alla kommuner som kunde tänkas utsättas för krigshandlingar och de bestod av en statligt utbildad ledningsgrupp i varje område samt en mängd så kallade hemskyddsombud rekryterade och utbildade på frivillig väg genom Sveriges civilförsvarsförbund. Ombudens uppgift var bland annat att iordningsställa skyddsrum och assistera vid utrymningar.

Tyvärr sköttes uppföljningen dåligt. Rekryterade ombud fick inte någon vidareutbildning och ännu mindre delta i de utlovade övningarna. Ett flertal civilförsvarsföreningar visade inget intresse av sina hemskyddsombud efter att den första omgången, 30000 totalt för landet, hade uppnåtts. Besvikelsen var stor bland ombuden och avhoppen blev många.

     

 

Resursgrupper

Idag ska kommunerna ha egna beredskapsplaner så att kriser och katastrofer kan hanteras, men hur fungerar det i praktiken vid händelser som inte lokala räddningstjänsten kan klara av och som är så omfattande att ingen hjälp kan erhållas från grannkommunerna? Ett antal kommuner har etablerat så kallade Frivilliga resursgrupper (FRG) vars medlemmar ska ställa upp och hjälpa sina respektive kommuner vid kriser och katastrofer, men är det tillräckligt?

Ett krig är sannolikt den största katastrof man kan tänka sig och knappast begränsat till någon enstaka utsatt kommun. Lokala resurser kan inte heller rädda alla på en gång och hjälp från närliggande kommuner kan troligen inte bli aktuell då även de sannolikt drabbats.

 

Ovning FRG
Foto: Tidskriften Civil
     

 


Civilförsvarets
internationella symbol

 

Befolkningsskyddet idag?

Ett stort hot idag är att USAs konventionella styrkor är så överlägsna Rysslands medan Ryssland fortfarande förfogar över mängder kärnvapen. När blocken var någotsånär jämställda trodde man inte att något av dem skulle våga använda kärnvapen men i dagsläget, om Ryssland känner sig trängt, är det väl inte helt otroligt att åtminstone taktiska kärnvapen kom till användning. Sannolikheten att något sådant mer eller mindre avsiktligt skulle hamna i Sverige är knappast försumbar.

Kanske ska vi inte oroa oss så mycket för Ukrainakrisen just nu utan hoppas den kan lösas på fredlig väg. Men faktum kvarstår dock att den fredliga omvärld vi invaggats i sedan kalla kriget snabbt kan förändras och var finns då vårt civilförsvar?

Så, hur är det tänkt att civilbefolkningen ska få hjälp i en krigssituation utan det allmänna civilförsvaret? Hur är det med skyddsrum och undsättning i stor skala?

Vi ställde frågan om civilförsvaret till Försvarsdepartementet samt ansvarig myndighet; MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Inget svar ännu men om något dyker upp ska vi naturligtvis föra in detsamma.

Bo A.Olson, 8 maj 2014

     

 

Några tidigare bloggar på sajten:
       
Vatten - vårt viktigaste livsmedel Vad vi måste lära oss igen
       
Pulversläckare på gott och ont Brandfaran i adventstid
       
Säker på gamla dar  
       
       
Åter till hemsidan

Kommentera gärna : civilforsvar@gmail.com