Skrota vattensläckarna och byt till pulver

Pulversläckare på gott och ont

Förskräckligt dåligt med snö i Svealand detta nyår, men själv ska jag inte klaga då jag hade min beskärda del redan i midsomras...


 

Varje år städas det febrilt i det olsonska torpet för traditionellt midsommarfirande med släkt och vänner. I år hade undertecknad tagit sig an köksregionen efter vinterns dvala. Alltså; fram med dammsugare och tillbehör.

Nu bar det sig inte bättre än att på väg in i köket fastnade dammsugarslangen runt handbrandsläckaren som föll i golvet med brak och dunder. Dessvärre hamnade den med handtaget först vilket föranledde en fullständig kaskad av vitt puder i den lokala atmosfären.

"Snön lyser vit på taken..." heter det ju i Viktor Rydbergs stämningsfulla dikt Tomten. I torpet lyste det vita dock på golvet, och på spisen, och på gardinerna, och på möblerna... För att inte tala om mästerstädaren själv som i ett febrilt försök att få stopp på eländet mest liknade en bagarlärling första da´n på jobbet.


Det vita pulvret
täckte allt...


Brandsläckaren som vid detta laget måste anses ganska uttjänad ställdes undan och en annan ordnades fram i väntan på att originalet kunde laddas om. Men så slog det mig att kanske kunde den dessförinnan komma till praktisk användning ändå.

Således anordnades en spontan demonstration när barnbarnen kom på besök. Lite brandkunskap skadade ju inte ens i unga år tyckte man. En liten brasa i några fotogendränkta trasor tändes utomhus, släckaren bars dit och den unga publiken darrade av spänning.

 

 

 

Efter en teoretisk instruktion överräcktes apparaten till en av sonsönerna som reglementsenligt riktade och tryckte. Pusst sa det och en mikroskopisk dimma hostade ut. Trots att jag stängt av släckaren efter några sekunders aktivitet i köket hade tydligen allt tryck ebbat ut. Jag kunde se besvikelsen i små ögon.

Jag hade noterat att indikatorn på utbytessläckaren, nu i köket, visat att trycket sjunkit nästan in i röda fältet så jag ansåg att även den behövde service ganska omgående. Således hämtades den och dagen skulle ändå räddas. Men...

Jag är inte precis någon Karl-Alfred men döm om min häpnad när säkerhetssprinten inte kunde rubbas förrän tvingad med en tältstång som tillhygge.


Nåväl, elden laddades på nytt
och den fortsatta brandbekämpningen
förlöpte utan tillbud
(förutom att vinbärsbuskarna
fick sig en duvning pulver
lite då och då).

Ungarna pratar ännu om aktiviteten och kanske påminns de om de bra delarna när de passerar den egna släckaren i hallen därhemma.

 

 

 

 

 

Vad har då JAG lärt mig av incidenten? Att pulversläckare borde finnas i varje hem visste jag ju förut liksom att trycket måste kontrolleras då och då. Men, av bitter erfarenhet inser jag nu att släckarens fäste måste vara ordentligt förankrat på lämplig höjd i väggen och inte, som i mitt torp, löst placerad på en möbel.

Det är också viktigt att se till att säkerhetssprinten sitter som den ska och inte fastnat så det hindrar användande i en akut situation.

Naturligtvis ska inte heller släckaren lämnas kvar i originalförpackningen, vilket jag märkt inte sällan är fallet hos mina bekanta.

Bo A.Olson
civilforsvar@gmail.com

     


Varför just pulversläckare?

Med en lämplig pulversläckare har även ovana personer goda möjligheter att släcka de bränder som kan uppstå i ett hem. Den släcker branden snabbare och säkrare än en skumsläckare och har en oöverträffad släckkapacitet i förhållande till sin vikt och storlek.  
 
Pulversläckare går dessutom att använda vid brand i elektrisk utrustning och är relativt underhållsfria om de förvaras inomhus.

Det räcker dock inte med att man köper en lämplig släckare utan precis som med brandvarnare så måste den underhållas regelbundet för att fungera den dagen den behövs.

OBS!

Om tryckmätaren på en handbrandsläckare vandrar från grönt in i rött måste släckaren tas in för service och det rekommenderas att man tittar till den en gång i månaden. Har man använt den, om än så lite, så ska den servas och en släckare för hemmabruk bör i alla fall skickas på genomgång i verkstad vart tionde år om man inte då helt enkelt investerar i en ny.

(Källor: Brandskyddsföreningen och MSB)

Här kan du läsa mer om
brandskydd i hemmet:
http://www.brandskyddsforeningen.se/
http://www.dinsakerhet.se/

Tidigare bloggar: December 2013

Åter till hemsidan

Kontakt: civilforsvar@gmail.com